När man diskuterar klimatförändringarna nämns människans utsläpp av klodioxid (CO2) som den främsta orsaken.
Det finns emellertid många oklarheter på denna punkt och jag har ännu inte hittat någon som kan förklara dem för mig.
Vad jag vet, finns det två möjligheter för hur koldioxiden kan påverka strålningen i atmosfären.
Det första alternativet är att koldioxiden skulle absorbera inkommande solstrålning. Nu saknar emellertid koldioxid absorberingsspektra för solljusets våglängder, enligt de tabeller som jag har konsulterat. Dessutom hade koldioxiden, om den hade absorberat synligt ljus, också själv ha varit synlig, vilket den inte är.
Då återstår det andra fallet, nämligen att koldioxiden skulle absorbera (eller reflektera – förklaringen av reflektion är analog med förklaringen av absorption) svartkroppsstrålning från jordytan.
För att en klodioxidmolekyl skall absorbera strålning, måste fotonen, som komprimerar strålningen, ha givna värden på sitt energikvantum. Med ”rätt” värden kan då fotonen ”excitera” en elektron i molekylens skal, så att elektronen ”hoppar ut” till ett yttre skal. När elektronen ”går tillbaka” till sin vanliga plats, emitteras en ny foton, med lika eller större våglängd, men med samma energi. Termodynamikens fundamentalsatser gäller: energin förblir konstant och dess frihetsgrad är oförändrad, eller minskad.
Det betyder att energin förr eller senare lämnar atmosfären, den eventuella absorptionen fördröjer endast energins utträde.
En sådan inverkan torde då kunna mätas genom att jämföra svartkroppsstrålningen från jordytan med svartkroppsstrålningen från atmosfären.
Enligt de diagram som jag har betraktat, saknar jorden svartkroppsstrålning mot rymden i koldioxidens absorptionsspektra. Vad implicerar det? Jo, att all eventuell svartkroppsstrålning från jordytan, inom dessa spektra, redan absorberas i atmosfären.
Jag vet inte hur man, i modellerna, har räknat, men om man har uppmätt ett förhållande δT/δCO2 (förändringar i temperaturen mätt i t.ex. [°C] med avseende på förändringar i koldioxidkoncentrationen mätt i t.ex. [mol/m3]) och sedan applicerat det förhållandet linjärt, får man väldigt verklighetsfrämmande resultat.
Det tör vara allmänt känt att atmosfärens temperatur påverkas av fler variabler än koldioxidkoncentrationen. Att koldioxiden dessutom skulle ha en linjär påverkan verkar också otroligt. Hur skulle man då förklara skillnaden mellan koldioxidens roll i Venus’, jordens, respektive Mars’ atmosfärer?
Man skulle kunna tänka sig att koldioxidens inverkan påverkas av en koefficient, som i sin tur beror på någon annan variabel, t.ex. svartkroppsstrålningen från ”marken”.
En sådan koefficient skulle kunna förklara skillnaderna mellan planeternas atmosfärer.
Om vi nu, för en kort stund, antar att markytans svartkroppsstrålning är konstant, men att koefficienten ändå är en ändlig funktion av den inkommande solstrålningen, då tör man kunna anta att δT/δCO2förr eller senare konvergerar. När sker en sådan konvergens? Jo, när svartkroppsstrålningen från atmosfären inom koldioxidens excitations-/absorptionsspektra är kongruent med noll. Men det är den ju redan!
Om värdet på δT/δCO2förändras, måste det i så fall bero på förändringar i koefficienten mot ett högre konvergensvärde. Det skulle innebära att jordytan emitterar en ökad mängd strålning inom koldioxidens excitationsspektrum.
Om så skulle vara fallet blir problemet ett helt annat. Vad har förorsakat förändringarna i strålningen från jordytan? Kan människans energikonsumtion ha spelat någon roll här?
Skulle så vara fallet, rör det sig emellertid om ett mycket lättreglerat system: en förändring i människans energikonsumtion skulle ge närmast samtidiga förändringar i atmosfärens temperatur (fördröjningstid på kanske ett år).
Jag vet inte om det bara är jag som är okunnig, men ingen tycks bry sig om att besvara den här sortens frågeställningar. Att koldioxidkoncentrationen är den fundamentala orsaken till temperaturförändringarna hävdas med dogmatism.
För egen del, får jag samma känsla som då jag läste James G. Frazers Den Gyllene Grenen när jag läser om ”klimatdebatten”. Där hävdar författaren att en av prästkonungarnas viktigaste funktioner var att praktisera ”vädermagi”, d.v.s. se till att skörden blir god, samt förhindra torka och översvämning. Det kanske är en djupt mänsklig önskan. Jag kan inte låta bli att uppleva det som att dagens ”klimatpolitik” handlar om samma sorts vädermagi, som hade man en önskan om att med rätt offer kunna blidka vädrets makter (enligt en medeltida doktrin var atmosfären dessutom Satans hemvist).
Det finns därtill en ekonomisk komponent. Alla vet att oljan sinar och förr eller senare kommer oljepriserna att börja stiga exponentiellt. Vem vill då vara beroende av OPEC?
Det finns emellertid många oklarheter på denna punkt och jag har ännu inte hittat någon som kan förklara dem för mig.
Vad jag vet, finns det två möjligheter för hur koldioxiden kan påverka strålningen i atmosfären.
Det första alternativet är att koldioxiden skulle absorbera inkommande solstrålning. Nu saknar emellertid koldioxid absorberingsspektra för solljusets våglängder, enligt de tabeller som jag har konsulterat. Dessutom hade koldioxiden, om den hade absorberat synligt ljus, också själv ha varit synlig, vilket den inte är.Då återstår det andra fallet, nämligen att koldioxiden skulle absorbera (eller reflektera – förklaringen av reflektion är analog med förklaringen av absorption) svartkroppsstrålning från jordytan.
För att en klodioxidmolekyl skall absorbera strålning, måste fotonen, som komprimerar strålningen, ha givna värden på sitt energikvantum. Med ”rätt” värden kan då fotonen ”excitera” en elektron i molekylens skal, så att elektronen ”hoppar ut” till ett yttre skal. När elektronen ”går tillbaka” till sin vanliga plats, emitteras en ny foton, med lika eller större våglängd, men med samma energi. Termodynamikens fundamentalsatser gäller: energin förblir konstant och dess frihetsgrad är oförändrad, eller minskad.
Det betyder att energin förr eller senare lämnar atmosfären, den eventuella absorptionen fördröjer endast energins utträde.
En sådan inverkan torde då kunna mätas genom att jämföra svartkroppsstrålningen från jordytan med svartkroppsstrålningen från atmosfären.
Enligt de diagram som jag har betraktat, saknar jorden svartkroppsstrålning mot rymden i koldioxidens absorptionsspektra. Vad implicerar det? Jo, att all eventuell svartkroppsstrålning från jordytan, inom dessa spektra, redan absorberas i atmosfären.
Jag vet inte hur man, i modellerna, har räknat, men om man har uppmätt ett förhållande δT/δCO2 (förändringar i temperaturen mätt i t.ex. [°C] med avseende på förändringar i koldioxidkoncentrationen mätt i t.ex. [mol/m3]) och sedan applicerat det förhållandet linjärt, får man väldigt verklighetsfrämmande resultat.
Det tör vara allmänt känt att atmosfärens temperatur påverkas av fler variabler än koldioxidkoncentrationen. Att koldioxiden dessutom skulle ha en linjär påverkan verkar också otroligt. Hur skulle man då förklara skillnaden mellan koldioxidens roll i Venus’, jordens, respektive Mars’ atmosfärer?
Man skulle kunna tänka sig att koldioxidens inverkan påverkas av en koefficient, som i sin tur beror på någon annan variabel, t.ex. svartkroppsstrålningen från ”marken”.
En sådan koefficient skulle kunna förklara skillnaderna mellan planeternas atmosfärer.
Om vi nu, för en kort stund, antar att markytans svartkroppsstrålning är konstant, men att koefficienten ändå är en ändlig funktion av den inkommande solstrålningen, då tör man kunna anta att δT/δCO2förr eller senare konvergerar. När sker en sådan konvergens? Jo, när svartkroppsstrålningen från atmosfären inom koldioxidens excitations-/absorptionsspektra är kongruent med noll. Men det är den ju redan!
Om värdet på δT/δCO2förändras, måste det i så fall bero på förändringar i koefficienten mot ett högre konvergensvärde. Det skulle innebära att jordytan emitterar en ökad mängd strålning inom koldioxidens excitationsspektrum.
Om så skulle vara fallet blir problemet ett helt annat. Vad har förorsakat förändringarna i strålningen från jordytan? Kan människans energikonsumtion ha spelat någon roll här?
Skulle så vara fallet, rör det sig emellertid om ett mycket lättreglerat system: en förändring i människans energikonsumtion skulle ge närmast samtidiga förändringar i atmosfärens temperatur (fördröjningstid på kanske ett år).
Jag vet inte om det bara är jag som är okunnig, men ingen tycks bry sig om att besvara den här sortens frågeställningar. Att koldioxidkoncentrationen är den fundamentala orsaken till temperaturförändringarna hävdas med dogmatism.
För egen del, får jag samma känsla som då jag läste James G. Frazers Den Gyllene Grenen när jag läser om ”klimatdebatten”. Där hävdar författaren att en av prästkonungarnas viktigaste funktioner var att praktisera ”vädermagi”, d.v.s. se till att skörden blir god, samt förhindra torka och översvämning. Det kanske är en djupt mänsklig önskan. Jag kan inte låta bli att uppleva det som att dagens ”klimatpolitik” handlar om samma sorts vädermagi, som hade man en önskan om att med rätt offer kunna blidka vädrets makter (enligt en medeltida doktrin var atmosfären dessutom Satans hemvist).
Det finns därtill en ekonomisk komponent. Alla vet att oljan sinar och förr eller senare kommer oljepriserna att börja stiga exponentiellt. Vem vill då vara beroende av OPEC?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar